ffridanilsson

Duger det till att önska? Är det någon mening?

Gårdagen bestod av mycket prat, och det var väldigt skönt att lätta på hjärtat lite. Det känns fint, och bra. Jag vet inte vart det kommer leda eller hur långt vi kommer den här gången, men det känns bra. En nystart på något underligt vis. Jag vet att jag inte kan svara på allt, och det är inte föratt jag har problem med att prata, tvärtom, jag tycker att jag har väldigt lätt för att yttra mig om saker jag tycker och känner. Men jag vet bara inte. Och somsagt, så är det verkligen någonting som jag också har funderat på, inte bara du. Jag önskar jag hade ett rakt svar, men just nu går det inte. Och jag vet inte varför. Det finns ju en anledning, och det vet både du och jag. Annars skulle vi inte stå där vi står idag. Jag hoppas, trots det, att vi lärt oss något ur dethär, och gör det till det bästa just nu. Och om det inte går, så förstår jag dig fullt ut.

Ibland gör man saker som man absolut inte borde göra. Nivet, dom här gångerna när man verkligen inte får skratta, men det går inte att hålla emot. Det bara går inte!

Varför?

Hur du ser på mig, som om jag är den ända
Hur du tar på mig, som om du inte kan låta bli
Hur du ger med dig, för att göra mig glad
Hur du talar till mig,
Hur du försöker.

Kanske mest hur du verkligen försöker..