STUNDERNA SOM KOMMER


Jag vet att ni tycker att jag inte kan skylla på det, jämt. Nu kan jag.
Det är vad jag behöver, det är vad jag vill.
Nu äntligen har jag insett att jag måste göra så,
göra det som jag aldrig någonsin har lyckats med att göra förut.
Det kan tyckas egoistisk, okey.. men jag orkar inte ta det! Orkar inte

Jag kan hantera det mesta, det vet jag. Annars skulle det aldrig hända.
Men jag vet också att alla kan tappa kontrollen när det blir för mycket, verkligen för mycket.
Det är ingenting man ska skämmas för, det är så livet är.
Jag har alltid haft en stödpelare brevid mig, eftersom det är det jag behövt nu.
Borta.
Jag vet, att när jag tänker tanken att fixa allt, så är det otroligt lättsamt. Men det är tanken.
Och när jag vet med mig själv, att i detta fel är det inte mitt fel..
då klarar jag inte av att vara den som lappar ihop allting igen. Inte alltid!

Med en tankspridd hjärna, en orkeslös kropp, och ett förvirrat hjärta fortsätter jag denna dag,
i hopp om att lösningen kommer inom kort.


Inga problem fanns i den bästa av världar.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0