ffridanilsson

Helgen som precis gått har varit tuff. Mycket tuff.
Ilskan som fanns inom mig var riktad mot allt, iprincip allt.
Det är nu jag ska försöka att glömma, och låtsas som om det aldrig hänt.
Kommer det gå?
Det kommer säkerligen inte att vara lätt, men jag gör ju ett sista försök, ellerhur?

Jag tycker om att bli väckt klockan fem på morgonen.

Jag skulle kunna göra vadsomhelst för att få flytta härifrån just nu. Bort.
Men var sak tar sin lilla tid. Och det är väl precis som det ska vara då.

Jag hoppas, och jag vill tro.